2010-11-20

The Futharks


Det gamla run-"alfabetet" bestod av tre grupper av skrivtecken. Den första gruppen gav namn åt "alfabetet". The older runic "alphabets" consisted of three groups of characters. The first group was used to name the "alphabet".

Den germanska futharken / The Germanic Futhark

[the Germanic futhark]



Den äldre, germanska futharken, andvändes från cirka år 200 e k till cirka 700 e k, företrädesvis i Skandinavien, men också längre söderut. De flesta bevarade texterna är korta och svårtolkade. Oftast på sten, ben eller metall. The older, Germanic futhark, was in use from around A.D.200 to A.D.700 mainly in Scandinavia, but also further south. Most found texts are short and difficult to interpret. Usually on stone, bone or metal.

Den yngre futharken / The younger Futhark

Den yngre futharken fanns i två varianter: The younger futhark existed in two variants:

Den normala (danska) futharken / The normal (Danish) Futhark

[the Danish futhark]
Den normala, eller danska futharken, användes från cirka år 800 e k och var vanligast i Danmark. The normal, or Danish futhark, was in use from around A.D.800 and was most common in Denmark.

Kortkvist (den norsk-svenska) futharken / The short twig (Norwegian-Swedish) Futhark

[the shortened futhark]
Den kortkvistiga, eller norsk-svenska, futharken användes från cirka år 800 e k, främst i Norge och Sverige. The short twig, or Norwegian-Swedish futhark, was in use from around A.D.800 mainly in Norway and Sweden.

Stavlösa (Hälsinge) runor / Staveless (Hälsinge) runes

[the staveless futhark] [explanation]
De stavlösa runorna innebär en radikal förenking av runraden. Den innebär att runornas huvudstavar nästan helt slopats. Runans ljudvärde bestäms av bistavarnas läge, riktning och antal. De har karaktäriserats som "en snabbskrift i vardagslivets tjänst".
Ett tiotal inskrifter är kända i Sverige. I Hälsingland finns flera. Länge trodde man att runtypen endast förekom i Hälsingland och Medelpad, men senare har stenar hittats i Uppland och Södermanland. Utvecklingen av en stenografisk runrad tyder på att runor använts för uppteckningar av olika slag i långt större omfattning än man tidigare räknat med.
Att dessa kilskriftsliknande tecken inte har skapats för att brukas till minnesinskrifter på stenmonument är klart. Ristade ger de ett gytttrigt och oroligt intryck. Dessa runor är skapade att skäras på trä.
The staveless runes signifies a radical change of the runic characters. It means that headstaff of the rune is almost completely skipped. The sound value of the rune is decided by the secondary staffs position, direction and number. They have been characterised as "a shorthand writing in the service of everyday life".
About ten inscriptions are known in Sweden. For a long time it was thought that the staveless runes was only to be found in Hälsningland and Medelpad, but now runestones have also been rediscovered in Uppland and Södermanland. The development of a shorthand runic row indicate that the runes have been used for recordings of a variety of reasons to a greater extent than earlier was taken into account.
That these signs, almost like cuneiform, have not been created to be used as memorial inscriptions on stone monuments is quite clear. On stone they give a clustered and restless impression. These runes are created to be cut on wood.

Den medeltida futharken / The medeival Futhark

[the Medieval futhark]
Den medeltida futharken var en senare utveckling som inkluderade runor för hela det latinska alfabetet. The Medieval futhark was a later developement to include runes corresponding the full Latin alphabet.

Uttal / Pronounciation

a med cedilj betecknar ursprungligen ett nasalt a-ljud som i franskans "an" och "en". Under 1000-talet övergick det till att stå för ett o-ljud.
Man har försökt att relativdatera runstenar med hjälp av a-runan, men nyare forskning har visat att det är omöjligt.
r är normalt r.
R betecknar palatalt r, som utvecklats ur s. Det uttalas ungefär som J i franskans Jean.
a with cedilla represents originally a nasal a-sound as in French "an" and "en". During 1000-1100 AD the sign changed to represent an o-sound.
The attempt to relatively date rune stones by the change of the sound have by newer reserch shown to be impossible.
r is normal r.
R represents palatal r, developed from s. It is pronounced roughly as J in the French Jean.

Sentida användning av runor / Later use of runes

Det latinska alfabetet användes först för att skriva svenska på 1200-talet, och runorna fortsatte att vara vanliga långt efter det. I vissa delar av Sverige användes runorna till ungefär år 1900, särskilt på trä, där deras form gör dem lättare att rista. The Latin alphabet itself was first used to write in Swedish in the 13:th century, and the runes remained common long after that. In some parts of Sweden runes were used until about 1900, especially on wood where their shape makes them easier to cut.  
(This is a copy of one of my oldest web pages, from 1996 Feb 06.)

No comments:

Post a Comment